Nutida mattvävare

använder sällan trasor från slitna kläder och lakan som man gjorde förr. Dagens mattvävare rationaliserar och köper färdiga mattremsor gjorda av nya otvättade tyger.

Samla trasor

Förr vandrade lumpsamlare runt i Sverige och samla upp linnelump som användes i papperstillverkningen. När efterfrågan på linnelump minskade och priserna sjönk, började folk själva använda tygtrasorna som inslag i mattorna. Först tillverkades mattor av halm med inslag av tygtrasor, sedan övergick man till att enbart använda trasor och tillverkade trasmattor.

Återbruk

Hemmen på landsbygden var förr enkla och slitstarka. Den beklädnad som golven hade, var på vintertid enris och på sommaren, sand. Först på 1850-talet började man där använda mattor på golven. Till en början vävde man mattor av halm. Mattorna kom fram till fest och högtider. Först vid 1:a världskriget kom trasmattan till användning. På grund av brist på många varor under kriget tvingades man vara mer sparsam och satte värde på inhemska produkter. Det var då trasmattan blev populär. Till en början mest på landsbygden men 1925, då man utlyste en tävling om den vackraste trasmattan, fick denna typ av matta inträde i stadshemmen. De vinnande mattorna ställdes tom ut på NK. En av Sveriges främsta textilkonstnärer, Märta Måås- Fjellström började från 1920-talet att arbeta med trasor och hon blev därmed en av dem som hjälpte till att göra trasmattan alltmer populär.
I våra dagar är trasmattan fortfarande populär. Till för några år sedan slumpades många gamla trasmattor bort på auktioner, men numera förstår alltfler att uppskatta dem. Även om mattan är gammal säljs den second hand för ett relativt högt pris.Trasmattor är trendiga och trasmattor är även konstverk- de har hamnat både i finbutiker och konstsalonger.